Försvarsadvokaten: ”Skredet orsakades av felaktiga uppgifter i detaljplanen”

Förundersökningen efter skredet i Stenungssund är inne i ett slutskede och nu riktar försvarsadvokaten Max Ahlgren från Fria Advokater, som representerar fastighetsägaren, hård kritik mot de underlag från kommunen som låg till grund för detaljplanen och markarbetena. Enligt honom har fastighetsägaren haft rätt att lita på kommunens detaljplan, marklov och geotekniska uppgifter, som senare visat sig vara felaktiga. Han menar också att åtal mot fastighetsägaren inte borde väckas. I en intervju med stenungsundsskredet.se utvecklar advokaten sin syn på ansvar och den fortsatta rättsprocessen.

Hur ser du på fastighetsägarens roll och ansvar för skredet i Stenungssund?

Fastighetsägaren har haft all anledning att lita på att detaljplanen, marklovet och det underlag som kommunen byggt sina beslut på var korrekta. I materialet angavs tydligt att området bestod av berg, att det inte förekom kvicklera och att någon skredrisk inte förelåg. Först långt senare visade det sig att dessa uppgifter var felaktiga.

Det är viktigt att komma ihåg att en fastighetsägare måste kunna utgå från att myndighetsbeslut och kommunala utredningar går att förlita sig på. Fastighetsägaren hade ingen anledning att misstänka att markförhållandena såg helt annorlunda ut än vad som framgick av detaljplanen. Mot den bakgrunden framstår det som mycket svårt att lägga ansvaret på fastighetsägaren, när de grundläggande förutsättningarna som arbetet vilade på visat sig vara felaktiga.

Hur bemöter du åklagarens linje om att skredet orsakades av att för stora massor tillfördes området?

Det bestrids att området har tillförts för stora massor. I detaljplanen angavs att marken där stödslänten byggdes bestod av berg, att det inte fanns kvicklera och att det inte fanns någon risk för skred. Det har senare visat sig att dessa uppgifter var felaktiga. Fastighetsägaren ansvarar inte för fel i detaljplanen eller i det underlag som planen bygger på. Entreprenören utgick vid arbetet från att uppgifterna i detaljplanen stämde och utförde arbetet enligt det marklov som hade beviljats.

På grund av de felaktiga uppgifterna i detaljplanen byggdes stödslänten, utan entreprenörens och fastighetsägarens vetskap, på mark där det fanns kvicklera. Om detaljplanen hade varit korrekt och entreprenören hade känt till de verkliga geotekniska förhållandena, alltså att marken bestod av kvicklera och att det fanns skredrisk, hade stödslänten inte byggts. Orsaken till skredet är därför de felaktiga uppgifterna i detaljplanen samt att marklovet inte innehöll några begränsningar.

Hur resonerar du kring frågan om kontroll av detaljplanens riktighet innan markarbetena inleddes?
En fastighetsägare måste kunna förlita sig på att en antagen detaljplan och de geotekniska utredningar som ligger till grund för den är korrekta. Det är inte rimligt att kräva att en enskild fastighetsägare ska göra egna omfattande kontroller av sådant material när myndigheterna redan har prövat och godkänt planen.

Vad är din bild av skuldfrågan?

Det är anmärkningsvärt att fastighetsägaren riskerar åtal när den bakomliggande orsaken till skredet är felaktigheter i detaljplanen som kommunen ansvarar för. Fastighetsägaren har haft rätt att utgå från att detaljplanen var korrekt och att entreprenören utförde arbetet enligt det marklov som hade beviljats. Mot den bakgrunden borde åtal inte väckas mot fastighetsägaren.

Vilka delar anser du är särskilt viktiga att få prövade om det går till domstol?
Det är framför allt frågan om vem som bär ansvaret för felaktigheterna i detaljplanen. Det behöver också klargöras vilka kontrollåtgärder åklagaren menar att fastighetsägaren borde ha vidtagit i förhållande till detaljplanen och entreprenörens arbete med stödslänten.

Hur bedömer du möjligheterna att framgångsrikt försvara fastighetsägarens position i den fortsatta processen?
Jag bedömer att det finns mycket goda förutsättningar för ett ogillande av ett eventuellt åtal.

Vad sker framåt?
Förundersökningen kompletteras nu på begäran av fastighetsägaren och entreprenören. Därefter får vi ta ställning till om ytterligare kompletteringar behövs. När det arbetet är klart ska åklagaren besluta om åtal ska väckas eller om förundersökningen ska läggas ner.